15 augusti, 2016

Vad är ett Rollspel?

Rollspel skiljer sig betydligt från de traditionella spel man kanske är van vid. I ett rollspel finns en unik deltagare, kallad spelledare, som fungerar som en domare. Han/hon har även som uppgift att konstruera en ”spelplan” och den miljö som spelarna spelar i. Till skillnad från en vanligt spel, så spelar inte deltagarna mot varandra, utan med varandra. Varje spelare spelar rollen av en enda person – en person vars egenskaper och förmågor man i förväg bestämt med en serie tärningsslag – och alla spelare och deras rollfigurer samarbetar med ett bestämt mål i sikte (även om en rollfigur dessutom kan ha egna, privata mål). Spelledarens uppgifter här är att skapa förutsättningarna för detta mål – ett äventyr fyllt av faror och problem, som om man använder sin list och fantasi kan ge en rik belöning.

Miljön som äventyren utspelar sig i varierar oerhört beroende på vilket spel man spelar. Spelarna kan bege sig ut på äventyr som krigare och magiker genom svårtillgängliga vildmarker och hemsökta ruiner i en sagovärld fylld av drakar och andra vidunder eller som våghalsiga rymdskeppspiloter på flykt undan imperiets soldater i en galax långt, långt borta. De kan vara djärva pionjärer på väg genom en outforskad vildmark i gårdagens värld eller beslutsamma överlevande på jakt efter föda och vapen i en dyster framtid.

Rollspelen skiljer sig också från andra spel genom att det inte är någon som vinner spelet. Alla spelarna spelar tillsammans och så länge de spelar bra och klarar sig genom alla faror och fällor på sin väg, vinner de en liten seger varje gång. Så länge det går bra använder spelarna samma rollfigurer varje gång de spelar. Dessa rollfigurer blir med varje äventyr allt bättre och duktigare, vare sig det gäller magikern Victors trolleriförmåga eller rymdpiraten Sam Malacars handlag med laserpistolen. En spelare kan använda samma rollfigur i många, många äventyr tills den dag han begår ett så allvarligt misstag att rollfiguren får sätta livet till.

För att försöka illustrera hur ett sådant rollspel går till i praktiken, har vi här ett exempel på hur det hela kan låta. Spelledaren förkortas SL och spelarna A, B och C:

Spelarnas rollfigurer har övernattat på värdhuset Gastande Gasellen i hamnstaden Gornach. Där har de äntligen fått upp ett spår efter den legendariska ädelstenen Ödlans Öga som skall finnas i Reptildyrkarnas tempel vid Hofstensbergets fot. Tidigt nästa morgon beger sig äventyrarna iväg från Gornach för att nå berget vid mörkrets inbrott. Här börjar äventyret på allvar.

SL:
—Ni har kommit fram till berget och kan se ett tempel i form av ett högt torn cirka 400 meter längre upp på sluttningen. Vad gör ni?

A:
—Vi binder hästarna här, tar av oss onödig packning och gnider jord i ansiktet så att vi syns mindre.

B:
—Hur pass mörkt har det hunnit bli?

SL:
—Det är fortfarande ganska ljust, men solen är på väg ner bakom berget.

B:
—Då väntar vi tills det blivit mörkt.

SL:
—Okej, det har gått en halvtimma och det har blivit ordentligt mörkt nu.

A:
—Vi smyger fram till templet så tyst vi kan.

SL (slår tärningar för att avgöra hur tyst rollfigurerna tar sig fram):
—Det går bra. Ni tar er fram nästan helt ljudlöst ändå tills ni kan se stora porten på tornet. Det står två vakter på var sin sida om den. De är beväpnade med armborst och har dessutom långsvärd vid sidan.

C:
—Vi kanske kan ta oss in på baksidan.

A:
—Bra idé. Vi smyger runt tornet i en vid cirkel tills vi ser baksidan.

SL:
—Där är tomt. Bara en 6 meter hög mur kantad av ett bröstvärn.

C:
—Kan vi se eller höra någon där uppe?

SL (slår åter sina tärningar):
—Det är för högt för att ni skall kunna se om det finns någon bakom bröstvärnet. Det är i alla fall alldeles tyst.

C:
—Jag tar fram mitt rep och försöker klättra upp och titta över muren.

Spelledaren konsulterar regler och tärningar. För att inte de andra spelarna skall få veta vad som döljer sig bakom muren tar han spelare C i enrum.

SL:
—Du kommer upp till krönet och ser en vakt med armborst som sitter och sover på andra sidan.

C:
—Jag drar mitt kortsvärd och smyger fram mot honom.

SL:
—Aj, aj, du hade otur. Han hörde dig, vaknar och börjar resa sig upp.

C:
—Jag rusar fram innan han hinner slå larm.

SL:
—Han avfyrar sitt armborst från knästående och… (slår tärning) träffar. Lodet tränger igenom ditt läderpansar och ger dig 5 poäng skada. Eftersom du bara har 4 livspoäng, faller du ihop i en snabbt växande blodpöl.

C:
—Gulp!

SL (till de övriga spelarna):
—Rackaren tar sig över murkrönet och försvinner ur sikte. Ni hör ljudet av ett armborst som avlossas följt av ett kvävt skrik.

A (till B):
—Hade rackaren verkligen ett armborst med sig, eller…?

Situationen verkar ju ha blivit en smula tillspetsad. Hade du själv klarat dig bättre? Varför inte pröva? Skaffa dig ett rollspel, samla ihop några kompisar och börja spela. Eller kom ner till oss på SpelaMera och hoppa in i ett spelgäng.

Du kan få reda på om det finns en möjlighet att vara med i ett redan existerande gäng om du ställer en fråga i vår Facebook-Grupp.

Hoppa till verktygsfältet